Idag skulle Svante på kalas hos Guldfot. Hennes son fyllde sex år. Vi anlände till ett gäng uppspelta barn som lät som en orkester i crescendo.
Kalaset rivstartade med ett barn, en boll och en strösselskål upp och ned.
Barnen sprang omkring och dammsugaren kom ut på altanen. Efter en liten stund kunde de få sätta sig och äta glass och annat gott.
Det tog femton minuter och sedan tyckte barnen de var klara. Presenterna öppnades och lekarna tog vid - lite rita knorren på grisen och kasta bollar i hinkar. Det tog en ganska lång stund, men till slut blev vi vuxna trötta och burade in dem...
Att de orkade?
Fiskdamm var nästa punkt på kalaset och äldsta dottern hade fått den uppgiften på sin lott. Men Guldfot kunde inte låta bli att tjöta på henne och poff så sade hon upp sig från jobbet med omedelbar verkan. Guldfot fick hoppa in själv istället..(ja så kan det gå när man är tjötig mamma)
Efter kalaset åkte vi hem och hämtade ett korvpaket och for sedan till Ursvik i Sundbyberg för att grilla lite med vänner.
Det fanns ett fantastiskt friluftsområde där med grillar, gräsmattor utegym och hinderbana för barn.
Dit fick de gå och arbeta upp lite aptit.
Efter maten jagades alla ut i hinderbanan. Det är obegripligt hur småttingarna bara kutade i väg, fortfarande fulla med energi - de borde vara helt döda?
Här kämpar Guldfot uppför.
Jonas studsar över stubbarna och aktar sig för krokodilerna.
Vi tog oss över den farliga hängbron. Och jag blev så ofattbart ful på den här bilden att jag var tvungen att göra mig lite anonym...Men se så glad Jonas är...han har kul må ni tro.
Sedan tvärstannade vi plötsligt och glodde. Herr Gran???
Nå han var inte särskilt talför av sig så vi sprang vidare ganska snabbt mot nästa utmaning - gubben i lådan.
Som ni förstår av fotona så lämnade vi barnen bakom oss att klara sig bäst de kunde. Hur ska de annars klara sig om vi plötsligt vaknar upp och något har hänt och det blir hungerspel? Jo, man måste förbereda dem för allt.
Sedan var vi nästan medvetslösa av trötthet så vi plockade ihop oss och åkte hem.
En av de intensivare dagar jag varit med om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar