Uppe.

Staketet är uppe och vi bor fortfarande i samma hus.

För en gångs skull gick det väldigt bra att bygga något tillsammans.

Vi hade en liten kris mitt i, när Jonas sågade av en stolpe snett...

Jag kunde inte hejda en fet, gnällig suck, och Jonas lade genast ifrån sig sågen...

Jag fick såga resten och det var väl rätt åt mig antar jag - tur att jag sågar spikrakt...det snöpte fortsatt gruff, och vi blev klara utan fler tjurigheter från någon.

Nu är vi nöjda som två ekorrar som hittat en kokosnöt...

Käre gud...

..eller något (jag är inte särskilt religiös)

Låt inte det staket jag och Jonas ska bygga tillsammans imorgon bli orsak till skilsmässa nu...vi har ju överlevt så många Ikea-möbler.

Snälla, låt mig hålla truten när Jonas vill mäta för tusende gången och lägga vattenpasset överallt och stå still och stryka sig över hakan medan han tänker och tänker och tänker och tänker....

Jag vet ju att det blir skevt om man gör på mitt sätt (men vi blir också klara innan hösten kommer)

Tack och amen...eller något.

Sprid inte detta.

Nu ni! Jag har ägnat mig åt sömnad..
Ja, ni läste helt rätt - sömnad. Minns ni syslöjden? Det var sist jag höll på med liknande trams.

Jesus vad jag kämpade med min svettiga nål och tråd jag köpt på Ica nere i mörbylånga.

Nå, när jag satt där med gam-nacke kunde jag bara tänka på ett talesätt min mormor alltid sade när sömnad var aktuellt (just det - förr tvingade de ju en att sy tillbaka knappar som föll av...inte tusan fick man köpa nytt...jojo, det hände att man sydde på 80-talet)
Hon sade jämt: Lat skräddare syr alltid med lång tråd...
Jag tänkte det i en loop om och om igen, och det är helt obegripligt??

Jag brukar förstå poängen med de flesta ordspråk och talesätt, men denna gick jag bet.
Vad är poängen?
Jaha, lat skräddare har lång tråd...okej, dum skräddare har kort tråd, sur skräddare har sytt sig i fingret och glad skräddare sitter på puben????

Kan någon förklara?

Här är mitt mästerverk förresten.
Mitten var dock slak som hos en 75-åring, så jag fick slå i en spik för lite snygg styvnad...det blev perfekt!

Näs-jobb.

Idag vid ett tillfälle kom en lite förvånande diskussion upp.

Jonas funderade på att dra tillbaka sitt faderskapserkännande.

Det var en del anklagelser riktade mot mig också om mutor och sabotage...

Jag svarade bara svävande.

Jag förstår ingenting - titta på OS så mycket du vill, sa jag....

- Jag försöker ju, tyckte jag att han sa...

Just det.

Vi har inte bara behagat oss själva dessa semesterdagar.

Eller, jag menar - vi behagar oss ibland någon minut sådär, mellan timmarna vi vänder ut-och-in på oss själva för den lille kejsaren..

Här tittar vi på lite bilar som kom till byn.
Det är inte jag eller Jonas som har bilintresset.

Vore rätt skoj att komma till jobbet i en sådan här en dag. Och låtsas som det regnar...

Inget är perfekt.

Nä, underbara sommarbilder som luktar lyckade grillfester blir det inget med...

Vi har det bra på semestern, tro inget annat.

Det mesta är som det brukar här, utom en liten sak.

Förra årets pool lever inte riktigt upp till förväntningarna...

Jag undrar om den har supit i källaren hela vintern???

Den ser himla schleeeten ut...

OS

Hmmm...så gick startskottet för de olympiska spelen och jag kunde för en gångs skull skymta lite liv i sambons ögon...

Han har ju gudbevars gått och väntat i fyra år.

Och han har den sista tiden febrigt pratat om spännande velodromuppgörelser, synkroniserad konstsim och bågskyttefinaler som ska följas. Kanske lite gång och fäktning kan hetsa upp också, vem vet?

Självklart skulle invigningen avnjutas och godiset var laddat....

Tror ni inte tv-uslingen totaldör och blir alldeles svart framför oss???
Precis när jag tyckte dessa tusen dansande människor börjar bli intressanta?
Bond och drottningen hade just hoppat fallskärm ned på arenan och BAM, så blev det svart...

Min vanligtvis lugna sambo började ryka ur öronen och tugga fradga där han satt...det kom ord och fragment om TV4 och sabotage och andra obegripligheter.

Efter jag kollat att han kunde hålla upp armarna ovanför huvudet, le och säga sin bostadsadress, uteslöt jag stroken och satte på svt play på lilla smartphonen....

Datorn tog en kvart att starta men sedan kunde vi åtminstone titta på en 12 tumsskärm med ett litet kasst usb modem.

Stämningen var skör och desperat ett tag och datorn buffrade och buffrade...

Såhär sitter bara min generation som vet allt om små usla antenner som gav brus i radion när låtar från "Tracks" skulle spelas in....

Jomen OS är OS och lite får man anstränga sig.

Båtfärd

Idag åkte vi cykelfärjan från Färjestaden till Kalmar och krubbade därinne i staden innan vi åkte tillbaka.

Det här är en fantastisk utflykt i sin enkelhet, och succén ligger i Svantes fullkomliga extas i att få åka denna spännande båt.

Han förvandlas till en upphetsad, glad liten apa när båten lägger till och hoppar upp och ned. Jonas och jag springer svettiga omkring och hindrar honom från att falla överbord och försöker utan framgång att hålla honom på golvet.

Vi var såklart lite oroliga att vi skulle bordas av somaliska pirater, men vi klarade oss helskinnade.

Här är skorven och den lyckliga ungen.

Lite långsam.

Det blir lite långt mellan inläggen nu.
Det är semester och vi har varit på stranden. Där kokade jag nästan bort och sedan tog jag ett dopp. Varmt.

Nu ser ni att jag läser sagor i hamocken...sämre kan man ju ha det.

Trött efter skön dag.

Idag - sommarens soligaste dag - har vi stormat Kalmar Länsmuseet tillsammans med goda vänner från östra sidan av ön.

Ni kanske funderar över vilka galningar som släpar sina barn på museum istället för till stranden en sådan dag?

Jomen då ska vi reda ut att det är ju den mest perfekta dagen att göra detta.

Ni ska veta att hela förmiddagen idag stod trafiken still på ölandsbron för alla som skulle komma och bada.
Det såg ut som stora fågelflockar på stränderna på håll...
Det var som en mellandagsrea från helvetet ungefär...

Nej, ett roligt museum (med god fika som avslutning) på förmiddagen och SEDAN stranden, som våra vänner gjorde (vi var tvungna att åka hemåt)
Det är det rätta att göra på Öland en dag som denna....

På kvällen bjöd mamma på by-restaurang där jag tappade kontrollen över klyftpotatisen och vräkte i mig både min och mammas ranson....

Summan var ändå en lyckad dag!

Duktiga.

Idag har solen lyst och vi har svettats.

Vi hade bestämt oss för att lägga allt skräp vi sparat på oss på en släpvagn och åka till återvinningsstationen.

Det blev en del.

Det var en liten detalj.
Vi brukar samla gräsklippningen i säckar och frakta bort dem.
Den här gången hade vi slappat lite för länge.
Jag tror vi lassade upp ca 20 säckar på släpet innan vi åkte iväg.
Inte så märkvärdigt tyckte vi, det finns inte en människa som räknar så det är inget att haka upp sig vid.

Det var bara det att grässäckar från förra september som stått i ladan och gonat till sig har INTE förvandlats till ensilage, som jag trodde....det har förvandlats till ko-bajs och stinker något otroligt jävligt.

Det var fullt av oss människor som trängdes runt containern och ville slänga trädgårdsavfall. Många undrade nog om vi försökte göra oss av med ett lik mitt på en måndag.

Jag fick äcklig sörja på tröjan..urrrk

Puh..

Vi är så glada!
Som en liten, liten sten i skon som skavt...

Jonas drack kallt vatten i värmen idag, och klagade över att han fick "brain freeze"....

Det har verkligen inte spelat någon roll för mig, han är ju min älskling. Men man har ju ändå inte kunnat låta bli att undra en smula.

Nu fick vi glädjebeskedet...
Något frös därinne..
Det är inte helt tomt...;)

Kärlek

Så här ser fin, gammal hederlig köpt kärlek ut...

Jonas sa efter att barnet lyckligt hoppat i två minuter: - undan unge, nu är det min tur!

Vi har alla haft skoj på mattan.

Efter två barnfödslar och ett allmänt slappt liv är det dock viktigt att tanten i huset är nykissad....annars kan det bli halt på åbäket..

Allt eller inget.

Självklart gör jag inget halvdant.

Jag går all in - även på semestern.

Till vänster ser ni en hög med böcker jag tänkte plöja och till höger ser ni de filmboxar jag tänkte se...i varje fodral finns minst 10 timmars film.

Det ska bli en fröjdefull uppgift att försöka sig på....det är ju en del annat som pockar på uppmärksamhet förstås, vi får se hur det går.

Imorgon ska vi ge oss på kulturdag i mörbylånga och senare på eftermiddagen är det fest att roa sig på.

Vilar gör vi i graven..:)

Sooommar...

Oh vad Ernst är trevlig och somrig att titta på..

Mmm, kanske har man blivit lite gammal, annars hade man väl aldrig föredragit Ernst före Justin Bebis.

Men det vet ju alla att det är så åldrandet funkar.

Likadant med övertygelsen...ingen är så solidarisk och slåss för rättvisa som den färska, fattiga ungdomen..
Sedan sliter vi och släpar ett tag och drar på oss feta huslån, pensionssparar lite och vips så slutar vi alla som kapitalister tillslut..

Tillbaka till Ernst.

Vi brukar drömma och prata om när han ska komma till Öland och bygga fint i vår lada..
Och sedan fnissar vi på oss när jag säger att vi inte får glömma att plocka upp efter hunden - annars kan det hända en katastrof för barfota-Ernst...

Jag visste det!

Haha, det här har jag hela tiden hävdat!
Folk har lagt huvudet på sned och småflinat - nä, jag håller inte med, brukar jag höra.

Det här hemska händer överallt - särskilt under festivaler och även väldigt ofta på sommaren...

Bärplockare lever i misär

Det kallas camping och äntligen kom sanningen fram om den! Inte mysigt, NEJ!

Jamen ja...reklam..

Hmm, jag som aldrig varit särskilt förtjust i volvo...

Min bilskollärare sade alltid att volvo var minsann världens snabbaste traktor (ni vet, 1989)

Nu såg jag en bild i tidningen på deras nya V40...

Dreggel vad snygg den var...

Hoppas verkligen den blir en succe'.
Ja ni vet de gamla slagorden, det som är bra för volvo är bra för Sverige....

Nu tror ni säkert att jag ska lägga ut en bild på den, men tji fick ni...
Ni får en bild på det enda positiva med att jag INTE har semester nu...

Panik.

Så var jag då alldeles ensam och övergiven på jobbet.

Kändes ju lite sorgligt att sitta med min matlåda helt själv i fikarummet.

Tänkte att detta var ett fint tillfälle att läsa en tidning när jag åt lunch och rafsade i högen som låg framme.

Jag hade att välja mellan dagens industri och en läkartidning...

Det blev läkartidningen.

Och efter att ha läst om alla sjukdomar går jag nu omkring och lider av sömnapne, skolios, allergi, artros i axlarna, överaktiv blåsa, stress, bröstben ur led, endometrios, begynnande MS, begynnande diabetes typ 2 och möjligen IBS....

Ja ni förstår ju att dessa tidningar är ett hot mot folkhälsan.

Längtar till imorgon, då jag har glömt allt det här och blir friskförklarad.

Apro på.

Jonas går i väntans tider...

Han väntar på att jag ska gå ut och springa igen.

Han törs inte säga någonting - alla killar vet att ämnet är ett minfält som kan smälla stort...då vill man helst inte vara i närheten.

- Ska du inte gå ut och springa ikväll? skulle han vilja fråga.

Nej, de flesta killar vet bättre och även Jonas är vis av erfarenhet.

Han kan vänta, jag har fortfarande träningsvärk sedan sist.....

Tipset kan börja.

Så, nu kan ni börja skicka in era tips..

Jonas satte en hundring på att jag går upp fyra kilo under semestern.
Jag satte en hundring på noll kilo...

Jag är ju en optimist såklart, men så är också är oddsen skyhöga på nollan..
Fyra kilo är knappt pengarna tillbaka.

Friskt vågat, hälften vunnet! Ja, ni vet.....

Ganska lugn helg..

Helgen har flutit förbi lika skrämmande snabbt som den brukar.

De vanliga 2-timmars skogstraskande hundpromenaderna har vi ju genomfört och kommit hem med kantareller denna gång. De flesta hade väl sagt att det var såååå myyysigt eller något, men inte jag....nä mygguslingarna var något otroligt aggressiva, så två skoggsmullar gick med keps och luva och jag med bara keps...det surrade i nacken hela tiden...

Vi har besökt farmor och farfar både lördag och söndag. Detta intensiva umgänge för att de ska få lattja med Svante ordentligt innan vi åker på semester.

Vi har självklart gjort av med lite pengar i god konsumtions-anda också...
Ett par nya plaststolar till baksidan och fyra dynor. Rösten i huvudet tvingade mig som vanligt till budgetalternativet istället för den ur-fina konstrottingmöbeln för bara 5000 spänn som jag egentligen suktade efter.

Nå den mest dramatiska händelsen denna helg måste ha varit att jag slet bort en fästing från hundens kussimurra...
Hon blev något otroligt sur över denna tortyr, och morrade högt åt mig.
Jag talade tydligt om för henne att det var ett odjur som jag var tvungen att ta bort och att jag inte alls var pervers - hon visade ingen som helst förståelse...
Själv var jag inte supernöjd över att få vara hundgynekolog, men vad ska man göra???

Skamligt!

Nu tycker jag att världen runt oss blivit galen.

Jag tycker att denna vikthets är för jäklig!

Ska inte vi överviktiga få njuta av livets goda längre?
Ska vi jagas ut ur städerna?

Titta på förbudet på vår vinflaska...

DISKRIMINERING!!!

PS. Tjocka män då???

Trött.

Var en smula trött imorse.

Hade svårt att somna in.

Någon hade läslampan tänd på 25 watt så att det inte hjälpte alls att blunda.

Någon har tjuvstartat på sin semesterläsning...

Det var inte Svante och inte hunden..

Någon är helt uppslukad av hungerspelen..

Den ser jag fram emot att läsa - verkar vara fängslande...

Nu ni...

Stoppa pressarna!!! Jag har minsann varit ute och sprungit idag...

Ojojoj, vilken pärs...

Det kändes som jag gjort en fem-mil efteråt, men kan det ha varit någon kilometer jag släpade mig runt?

Det var rätt mycket folk ute och gick i spåret som såg mig lufsa fram i makligt takt.
Svetten flödade ymnigt och jag grinade illa.
Tysta var vi inte heller, hunden flåsade som en blåsbälg och jag lät som tåget ungefär.

När jag kom hem var jag lila i ansiktet, jag lovar.

Hmmm...det där vet jag inte om jag vill göra om...

Öde...

Det är ganska så öde på jobbet nu...
Vi är fem personer totalt.

Nästa vecka är jag helt ensam i lokalerna.
Tänkte om jag skulle ha ett rave-party då? Vad sägs?

Så har vi också en..

Jag är så glad!

Idag var Svante på eskilstuna zoo med farmor, och med sig hem hade han en i-pad...

Som jag har suktat efter en, och varit för snål för att köpa.

Visst är den snygg? Nu ska jag bara klura ut hur jag sätter igång den

Seglarskor

Äntligen har jag fått tummen ur röven och köpt mig ett par nya skogsdojjor...
Alltså grövre promenadskor anpassade för vildare terräng, för er som inte hängde med på skogsdojjor.

Jag är ohyggligt nöjd med dem - titta bara på skönheterna:

Dom sitter som ett par silkeshandskar på mina kycklingfötter och det är som att gå på en hög med marshmallows...

Jonas är väldigt avundsjuk, för det var han som hittade dem och ville ha till sig själv - men de fanns bara i min storlek, hehehe...


Ja nu undrar ni väl varför detta med ett ynka skoköp ska vara så märkvärdigt så att det behöver skrivas om?

Jo men då har ni inte sett (eller känt doften av) mina gamla skogsdojjor....

Vi kan nog lugnt säga att de promenerat på övertid.

Dessutom var det något fel på dem från början när jag köpte dem - de såg snygga och trevliga ut när jag provade dem i affären, men efter 200 meter så säckade de ihop och blev två storlekar större och såg helt plötsligt ut som jag stulit dem från någon luffare.

Jonas pratar alltid väldigt mycket om att det är bra att vi har livräddningsbåtar med oss varje gång jag har dem på mig när vi är ute och går, och i hallen när vi svettas och bökar på oss kläderna blir han förbannad för att jag inte kan hålla reda på mina pråmar och trampar honom på fötterna.

Nå...problem löst (och hurra)!

Suck...

Här har man precis lagt sig för att knoppa och så är det ett sabla liv på ett gäng ungar i 7-årsåldern utanför..

Trodde ju aldrig att man skulle bli så gammal att cyklande småungar skulle besvära en..

Jag hör hur gubben muttrar lite över dem bredvid mig också..

Vi önskar bo i en sådan där "gated community" med lugna gamlingar som bara spelar bingo vid lunch..det skulle nog passa oss som handen i handsken..

Vi och 95-bastarna...

Rysning...

Som ni förstår så hade jag när jag kom hem från den lilla miniresan till nämdö en hel del foton i min iphone som jag var tvungen att fixa lite med.

Det skulle tankas över till datorn och mailas till kreti och pleti och allt det där.

När jag hade tankat över bilderna så upptäckte jag att det kommit med en del filer med filmsnuttar också.

Det kanske var sju eller åtta filmer och jag förstod att jag hade hållit på att fibbla med filminspelningsknappen istället när jag skulle ta foto (vilket inte är helt ovanligt när det gäller mig)

Jag tänkte först bara slänga rasket, men så ångrade jag mig hur som helst och tittade igenom vad jag filmat egentligen...

Den sista snutten skrämde skiten ur mig....

Varsågod om du vill titta (bara tio sekunders film som drar igång direkt - ingen reklam)

En fin gåva

Har ni någongång haft en noja som ni smittat någon annan med? Eller blivit smittade själva?

Det har förmodligen hänt oss alla, själv blev jag smittad en gång för 15 år sedan av en person som talade om för mig att om man såg en ensam skata så betydde det död och katastrof, men om man såg två så betydde det lycka?

Fortfarande denna dag kan jag inte låta bli - om jag ser en ensam skata hoppa omkring på marken - att titta i träden omkring om jag kan se en till...

Idag var det såklart ett nöje att (omedvetet) smitta Jonas med en liten en...

På vår hundpromenad går vi alltid längs med tågspåret någon kilometer, och det passerar alltid kanske fyra eller fem tåg på den tiden.

Vi har väl gått den där rundan något år, men idag råkade jag slänga ur mig efter att ett tåg dundrat förbi: - Huuu Jonas, alltid när vi går här och varje gång ett tåg åker förbi tror jag att det ska komma ett stenskott från tåget  som dödar någon av oss...

Va? sa jonas, nä det har jag aldrig tänkt...

Så var det med det - och när nu Jonas senare på dagen tog en joggingtur i samma bana så - Vips, så kan han inte tänka på något annat när han springer där - varsågod, du är smittad...

Tagen på bar gärning..

Här begås ett brott....på en alldeles vanlig torsdag - och jag är djupt skakad!

Den här synen är ungefär det jag alltid ser klockan halvåtta på en vardag (en chokladätande gubbe i ryggläge)...(mmm...jag förstår att ni är avundsjuka)
Om man tittar lite noggrant så ser man att chokladen på hans majestäts kulmage inte är något en vuxen brukar köpa till sig själv.
Nej, jag tror nog att ni också känner igen barnchoklad när ni ser den.

Ja, ni förstår att han helt enkelt snott Svantes choklad efter han gått och  lagt sig...

Vad säger vi till pojkstackaren imorgon då?
Jojo minsann - här bor godisråttan ska du veta...
- Råttan har tyvärr ätit upp hela din ask med choklad...men din snälla pappa kommer att köpa en ny till dig idag, snälla gråt inte...

Funderar...

Jag funderar över om jag kan göra RUT-avdrag för att jag åker till Mc donalds varje morgon och äter frukost?

Ni ser väl också likheterna med att ha någon som städar eller hämtar ens barn från förskolan?
Jag har ju bara lejt ut frukosten, inget konstigt alls, då jag inte hinner äta när dagis-racet börjar...

Inget för veka...

Nu ungefär på måndagskvällen har jag hämtat mig efter mitt helgäventyr i skärgården...Jag gav mig ju ut till nämdö i ett par dagar med sex vänninor som jag berättade om i ett föregående inlägg.

Det var tufft leverne som gällde alla dagarna och man kan nog med facit i hand påstå att vi alla sju kärringar lätt skulle platsa i franska främlingslegionen....ingen match alls...

Jag och två andra bestämde oss för att jobba på fredagen och åka lite senare än de andra.

De tjejer som åkte först var mycket belåtna då de förstod att de kunde välja de bästa sovplatserna innan vi kom, men då ska ni veta att vi tänkte ett steg längre och dök upp när de hade fixat grillning, all dukning och möblerat utemöbler och hällt upp varsitt glas rött till oss...nä, nä, man får inte slappna av - då blir man blåst..:)

Hur som helst så säger bilder mer än tangentbordet talar.....så här kommer resan i bilder:

Här är min chaufför och min GPS-hållare. Chauffören var väldigt bra, men det måste varit något fel på den där GPS-hållaren för vi var ändå tvungna att ringa hem och få vägbeskrivning till Stavsnäs...Helt kass, köp den inte...

Sedan åkte vi båt i 20 minuter...

                                 

Vi möttes av smått hostande slavar vid den rykande grillen, som är suddiga i ansiktet för att jag inte har frågat om de vill vara med här..(suddet kunde ha varit min förmåga att ta kassa kort, men inte denna gång)

De flinade som grisar när de talade om att DÄR ska ni bo.....
Hahaha, skrattade vi - är det dasset eller???

Nä, de skämtade INTE, och det var bara att klättra dit och bädda....men först ville de nyfikna valparna pröva på om de kunde fälla upp en solstol tillsammans....Det klarade de inte...

Det var ohyggligt trångt...

Men här var det trängre...här på trisseboa satt jag med skräckblandad hysteri - flugorna surrade och spindlarna sov i hörnen...
Nu tänker jag att jag skulle ju öppnat locket när jag fotade - varför ska ni skonas från obehagligheter egentligen...?

Men mest satt vi såhär och hade det bra i solen....skulle verkligen vilja lägga in en gruppbild - men har glömt att fråga om tillåtelse, så kan det bli...


När vi kom i land på söndagen för hemfärd så satt det en fet bot på 500 spänn på vår ruta...Jag och en annan virrhöna hade lagt i för lite pengar för biljetten...
Vår chaufför blev med rätta lite sammanbiten då hon nog tänkte att även en schimpans skulle klara att lägga pengar i en parkeringsautomat, men hon tog det snyggt, skällde inte och talade lugnt och förlåtande med oss.


Väl hemma och när måndag morgon infann sig märktes det klart att jag blivit totalt förvildad på denna korta tid.
Civilisationen var glömd och jag åkte till jobbet utan frukost i magen och kom fram för att upptäcka att jag glömt den sabla matlådan...
Amen lök, tänkte jag....då blir det grillen till lunch igen. Inte var jag så ledsen för det - ända till jag upptäckte att plånboken också var glömd...vilken skitdag säger jag bara.

Humor..

Hehe, här på mitt jobb - även kallat "nördarnas paradis" av vissas sambo - har vi problem med en server...

Självklart har IT-killarna döpt allt i hela vår cyber-värld efter "stjärnornas krig" och vem är då förvånad över att det råkar vara Darth Vader som jäklas med oss nu...

Vi vore ju inte nördar av klass om det inte skickades runt diverse mail på employee-listan med glada tillrop riktade till IT-ansvarige såsom "may the force be with you" och bilder på yoda såklart.

Ibland hoppas jag verkligen på ett rymdskepp som strålar mig härifrån en stund...;)