Trött

Det är söndag kväll och jag är uttröttad.

I fredags var det julfest på jobbet, i lördags var det krogbesök och idag har vi varit bokstavsaktiva...

Lång hundpromenad på morgonen, sedan ner för att vara graciösa på skridskorna i ishallen. Jag fortsatte iväg för att födelsedagsfika hos en väninna.

Detta följdes av storhandling och när vi kom hem så packade Svante och jag upp granen för att klä på den. Vi avslutade med att göra julgodis...puh...

Jag är lite fundersam över om jag inte borde ha moderniserat namnet min mormor kallade dessa för Svantes skull.

De är väldigt petiga med språket på hans dagis och jag vet inte vad som händer när han berättar att han har gjort "har-skitar" hemma.

Kanske blir det ett allvarligt samtal för Jonas när han hämtar imorgon...

Just i dagarna är min väninna, som var smart och emigrerade till Spanien i sin ungdom, här och hälsar på. Vi var några stycken som bestämde att vi skulle träffas ute och umgås så att vi fick höra lite om Spanien och sedan gå hem i -10 grader och fundera varför man bor här.

Min kära väninna Guldfot kom och hämtade mig i sin bil och så gasade hon iväg oss mot våra vänner som vi skulle träffa på krogen i Väsby.

- bara så du vet, jag har dåligt med bensin, säger hon.

- ojdå, svarar jag - men ska du inte stanna och tanka här då? Och så pekade jag på Statoil.

Guldfot ställer sig på bromsen och bilen får sladd och vi glider förbi avfarten åt höger.

- äääähää....eller något liknande kväker jag med hjärtat i halsgropen. Strunt i det då, sa jag. - vi ska ju ändå bara åka någon kilometer knappt.

Vi fortsatte köra och efter ca 400 meter hör jag Guldfot kvida; - nejnejnejnejnej...och så stampar hon på gaspedalen utan att något händer...

För första gången i mitt liv får jag uppleva soppatorsk.

Tysta rullar vi in på en busshållplats och glor sedan dumt på varandra.

Vad gör vi nu då? Vår första impuls var att undra vem vi kunde ringa för att ordna upp problemet åt oss.

Det tog en liten stund av hjärnslöhet innan vi tog oss samman och började knata tillbaka mot bensinstationen. Det var -10 grader och jag trippade i usla skor och tunna pantalonger. Vi kom till ett staket i brösthöjd ungefär.

Då frågar Guldfot: - kommer du över här?  som om jag var en stackars pensionär...jag höll på att smälla av i harmsen förvåning. Hur dålig form trodde hon jag var i? Jag kravlade tungt över staketet och låtsades att jag skuttat över, och så fortsatte vi mot macken.

Vi fixade reservdunk och bensin och så kunde vi äntligen fortsätta vår resa.

Det var två rufsiga tanter med det mesta av sminket försvunnet som stegade in till baren och beställde varsin öl att lugna sig med.