Nyhet

Sitter och fyller i mina uppgifter för att ödmjukast fråga om jag får besöka USA. De godkänner mig om jag svarar duktigt på alla frågor, men det betyder ingalunda att jag ska vara säker på att få komma in i landet, säger de i samma andetag.

Joråsåatt...mamma lilla - din dotter ska få åka på en resa till Amerikatt, och den lilla bomben släpper jag nu.

Shit också - det kanske inte var så smart att skriva det när jag sitter och söker visum i united states of paranoia....alltså jag menade ju "nyhetsbomb", FRA ni kan väl strunta i att skicka vidare det här till storebror?

San Diego, Kalifornien - i slutet av januari hoppas jag få komma och göra visit!?

Nu undrar ni förhoppningsvis över varför jag ska dit?

Jag har ju i tidigare inlägg talat om vilken förvirring det råder hos mig beträffande skillnaden på konferens, symposium, konvent etc, därför nöjer jag mig med beskrivningen "premier word-class scientific event" 

Jag låter er fantasi spela fritt och jag misstänker att det är en hel del av er som tittar på "Big bang theory" och genast undrar om jag ska ha hårkringlor och guldbikini eller Spock-öron och polotröja?....Vi får se helt enkelt - foto kommer...

Hur som helst är ju frågorna till visumansökan ganska småknäppa. Man svarar ja eller nej.

Är du spion? Är du terrorist? Förföljde du någon som nazist mellan 1933-1945 (nä, bara litegrann 1946)? Har du syfilis eller gonorré? Är du drogmissbrukare (räknas nässpray?)? Är du dömd för grovt brott? Jag får nästan tvångshandlingar att svara sarkastiskt på detta...

Sedan går jag och är orolig att någon bokstav i mina uppgifter är fel - antagligen inte den enda som gör det.

Nu skrev jag inte mitt mellannamn någonstans för det var inte obligatoriskt, men jag ger mig fanken på att jag står där vid gränsen och får vända....- nä miss asa slevin, you´ve lied....you have another name that you never told us - Katarina, is that correct?. Sorry miss - we once had a lady named Katarina here, 2005.....she wiped out the whole of New Orleans....

Mamma kunde ju heller inte ha en aning om 1971 när jag föddes vilket besvär mitt namn skulle vara för mig?

Jag gillade inte mitt efternamn Slevin när jag var mindre. På den tiden var det ovanligt och jag fick jämt bokstavera på posten eller säga hur det uttalades på uppropen i skolan - det drog till sig för mycket uppmärksamhet tyckte jag då.

Men nu är det förnamnet Åsa som är besvärligt. Som sagt blir en bokstav fel på en flygbiljett blir det ju katastrof - och hur vill de ha Å??? ibland står det Asa och ibland står det Aasa och jag har även sett Aesa????

Vad anger man till usa och visum? Tänk om flygbolaget ger en variant och jag en annan?

Men vem vill vara avslappnad, livet går väl ut på att gruva sig för saker?