Så avslutades ännu en arbetsvecka med fredag och jag åkte hem för att springa en liten runda. Luften var ju varm och regnet låg och sov någonstans så det var ett ypperligt tillfälle tyckte jag.
Det var något med vädret tror jag.
Ni vet de där små flugorna som kommer om hösten i stora sjok? Idag verkade allihop ha förvandlats till kamikaze-flies och chockad svalde jag min första efter 200 meters joggning. Medan jag fortfarande grimaserade av äckel så tog en annan av dem självmord i mitt öga.
Det var nära att de fick ner mig på knä där, men jag fortsatte springa efter jag grävt ut krypet och sedan poppade de som popcorn i min panna och jag kisade och flåsade med stängd mun..
Helt galen runda.
Väl hemma lagade Jonas mat. Jag sade att jag var ganska mätt efter att ha svalt femton flugor, men att det luktade ljuvligt. Han stekte på kött i pannan och ville sedan ha in det en stund i ugnen.
- Sätt in hela stekpannan vettja, sa jag - den har ju metallhandtag så det går bra.
Jonas följde mitt råd och sedan dukade vi fram. När det var dags tog Jonas fram en rejäl gryt-vante och tog stekpannan ur ugnen. Sedan tog han tag i stekpannan med den andra handen (vänster) när han skulle skopa upp en köttbit och vrålade högt.
Han lade till: - Ooooaah....I´m stupid!
Jag kunde bara hålla med.
Efter han lugnat sig skulle han ta sin köttbit igen och tar tag i stekpannan handen han just befriat från gryt-vanten (höger) och vrålar högt.
Stackars mitt lilla evolutionära stolpskott - Darwin hade tagit sig för pannan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar