När solen började visa sitt gula tryne var jag snabbt ute och skurade och förberedde för att kunna sitta ute på lilla altanen vi har på baksidan.
Sedan kom frömjölschocken...
Jag skurade igen och trodde i min enfald att nu måste det vara slut.
Åkte till öland över kristi flygare och kom hem till drivor av mer frömjöl. Det har fått ligga kvar....jo jag vet - det var ju ett tag sedan vi kom hem, men jag kan visst inte ta mig samman om just den här uppgiften.
Förbannade träd att ösa sina spermier över hela min baksida. Jag skulle önska att brandkåren kunde komma hit och spola av allt.
Det här är min låda för sittdynorna...ni ser så ledsen jag är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar