Hoppsan

Oj, såhär i efterskott ser jag att mitt förra inlägg lät deppigt värre..
Det var inte alls meningen - särskilt som det har varit en fin dag med många gratulationer och trevligheter.

Sitter som vanligt fullproppad av tomater vid den här tiden på kvällen och som alltid funderar jag då över hur mycket tomater en kropp kan tåla?
Varje kväll får min mage stå ut med värsta bombardemanget av dem och varje gång blir jag så mätt att jag får lite svårt att andas...jag pustar liksom...och jag väntar nervöst för jag vet att den dagen kommer...ja, ni vet den där dagen då mitt arsle bara exploderar i protest...

I helgen tittade vi som vanligt på film. Jag lyckades få igenom en science fiction-film äntligen och var såklart full av förväntan. Jonas hatar alien-filmer som han kallar det, så det är inte självklart att de får spelas upp. Men nu hade vi Noomi Rapace "Phrometheus" som jag trodde stenhårt på.

När Jonas sa att vi kunde kolla på den blev jag naturligtvis direkt misstänksam - vad har du gjort?, frågade jag i fredags. Har du glömt att köpa en födelsdagspresent eller?

Nä, det hade han ju inte, men han sade att jag hade plågat mig igenom en och annan film som han gillade så det var min tur så att säga.
Han hade helt rätt där.
Faktiskt tycker jag hans filmsmak är ofattbart tråkig...Han gillar filmer med killar i randig kostym, hatt och ett maskingevär med runt magasin i chicago under spritransoneringen.

Jag bara undrar? Finns det något löjligare än ett runt magasin?...och dessa hattar? en sådan hade min morfar.. Hu, vilka sömnpiller de filmerna är säger jag bara.

Tråkigt nog när jag nu skrivit om hur kassa filmer de filmer Jonas gillar är, så måste jag berätta att "Prometheus" var skitdålig och usel, vilket han gärna påpekade ungefär fyra gånger.

Så nu är vi tillbaka i romantiska komedi-träsket igen antar jag...de harmlösa kompromiss-filmerna för par som inte gillar varandras filmsmak.

Suck och zzzzzz.....