Uppe.

Staketet är uppe och vi bor fortfarande i samma hus.

För en gångs skull gick det väldigt bra att bygga något tillsammans.

Vi hade en liten kris mitt i, när Jonas sågade av en stolpe snett...

Jag kunde inte hejda en fet, gnällig suck, och Jonas lade genast ifrån sig sågen...

Jag fick såga resten och det var väl rätt åt mig antar jag - tur att jag sågar spikrakt...det snöpte fortsatt gruff, och vi blev klara utan fler tjurigheter från någon.

Nu är vi nöjda som två ekorrar som hittat en kokosnöt...