Idag var jag än en gång tvungen att åka ner till gymmet och skrubba bort smutsen bakom öronen...
Dusch och lite bastu var skönt för själen.
Badrummet blir förhoppningsvis klart nästa vecka så att jag slipper detta fortsättningsvis - det är ju störtlöjligt att sväva in på gymmet, dra sitt medlemskort i receptionen och sedan gå igen efter en halvtimme...
Uvarna i receptionen måste tro att jag gör en sit-ups och sedan går och duschar...
Sanningen är ju att jag inte gör en enda...MEN gott folk - jag fastar hela tiden jag är där...
Jonas brukar reta mig för att jag inte passar på att träna lite när jag ändå måste packa en väska och åka dit, och han har ju såklart en poäng.
Han själv har aldrig varit så vältränad som han är just nu - han tränar väldigt ofta på gymmet och det blir även en och annan joggingtur på lunchen då han ändå ska ut med hunden som han har med sig.
men inte jag....
Jag är i ett sorgligt förfall..
Jonas försöker trösta och ge mig komplimanger (antagligen för att peppa mig att ta mig i kragen) och igår sade han att "även om du är svag som en fågelunge i kroppen, så måste du ändå tuggat till dig en käke stark som en grävling"...
Trösten går sådär....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar