Har gått omkring i några dagar och levt som en amish-religiös...
Ja ni vet den där sekten som lever utan livsnödvändigheter som el, rinnande vatten, tv och mammas köttbullar.
Jamen de där som kommer med ett groddjur om man undrar var sjutton "paddan" tagit vägen?..
Hur som helst så var det mitt kreditkort som lagt sig ned och dött. (enkel förklaring, det var ett företagskort - jag har bytt jobb - ni hajjar..)
Inte så himla märkvärdigt kanske, men det visade sig att man måste anpassa livet lite efter det och tänka en smula i förväg...Man måste noggrant se till att det finns pengar på sitt lönekonto för att det usla kortet som fanns kvar i plånkan skulle fungera. I vanliga fall säger jag bara "hoppsan" och slänger fram det andra kortet vid sådana tillfällen, men det går icke nu.
I fredags slarvade jag till det en aning och jag fick röd i ansiktet ringa hem till Jonas från Konsums kassa och snällt be honom lösa ut mig med de varor som kassörskan tagit och lagt bakom sig.
Det kröp på min rygg när jag fick vänta på att han skulle starta dator, logga in med dosa och till slut plinga iväg lite dollars på mitt kort...
Jag kom hem och tänkte att jag måste fixa ett nytt - men så blev det inte...
Inte förrän idag (söndag) när jag skulle kvista förbi Mc Donalds - för att det var min tur att laga mat - kom jag på att jag skulle ordna ett kort när jag först fick åka hem och råna en spargris (min egen såklart) så att jag kunde komma förbi kassa-steget i drive-through:n.
Hur som helst - medeltidsmörkret lyfter väl snart. God kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar